Flickor och läkemedel

Projektet ”Flickor/unga kvinnor och läkemedel” genomförde förra året en provenkät/förstudie. Resultatet från denna finns att läsa här.
Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor KSAN har i samarbete med Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedels- och Narkotikamissbrukare RFHL och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar FSUM sommaren 2006 startat ett treårigt projekt ”Flickor/unga kvinnor och läkemedel” – Tidiga insatser och ökad kunskap med fokus på flickor/unga kvinnor, läkemedel, alkohol och droger – ”Laborera livet” för att påverka attityder och värderingar, minska totalkonsumtionen av läkemedel, alkohol och droger samt att uppmuntra erbjudanden om alternativa sätt att handskas med svårigheter i flickors/unga kvinnors liv.
KSAN har erhållit drogförebyggande projektmedel från Socialstyrelsen till detta projekt fram till juni 2007. Fortsatt ansökan avslogs i juni 2007. En förnyad ansökan med RFHL som huvudman, KSAN och FSUM som samarbetsparter beviljades av Socialstyrelsen sommaren 2008.
Sedan sommaren 2006 har en förstudie genom en provenkät gjorts på ungdomsmottagningar om personalens uppfattning och syn på flickors vardagsmedicinering. Syftet med provenkäten har varit att ta fram ett bra underlag för enkäten till flickor. Enligt projektplanen skulle denna ligga på landets alla ungdomsmottagningar i början av höstterminen 2007. Med utgångspunkt i dessa svar skulle projektet ta fram ett informations-/samtalsmaterial om flickor/unga kvinnor och läkemedel. Denna del av projektet har senarelagts till hösten 2008.
Arbetsgruppen/projektledningsgruppen har bestått av kanslichef Leena Haraké, KSAN, sammankallande t o m juni 2008 och förbundsordförande Sonja Wallbom, RFHL samt ledamot i FSUMs styrelse tillika kurator på en ungdomsmottagning Lotta Partby. Arbetsgruppsmöten har hållits ca 1 g/månad för planering och uppföljning av projektet.
Projektledningen består fr o m augusti 2008 av samma personer med RFHL som huvudman och Sonja Wallbom som sammankallande för projektet.
Till projektet har en referensgrupp knutits. Denna referensgrupp har haft tre möten och bestått 2006 av psykoterapeut Ulla Tönne, överläkare Monica Lejman Dahlström, Kvinnliga Läkares Förening och har ökats våren 2007 med konsulent Lisbeth Franck från Studieförbundet BILDA.
Under tiden 12 september 2006 – 4 maj 2007 har en provenkät tagits fram och genomförts i fyra olika län på ungdomsmottagningar samt vid ungdomsmottagningarnas årskonferens i april 2007 i Örebro för att få ett ”riksgenomsnitt” av personalens erfarenheter av flickors vardagsmedicinering och medicinering till unga flickor som besöker ungdomsmottagningar.
(Förutom länsförfrågningen har enkäten besvarats av 101 skolsköterskor 080418 och deras svar kommer att redovisas separat).
Totalt 179 personer har svarat på provenkäten. De är kuratorer, barnmorskor, läkare, psykologer, gynekologer och undersköterskor som är verksamma på ungdomsmottagningar. Tyvärr har inte alla svarat på alla frågor, men sammanställningen visar på vissa aktuella trender och attityder och uppfattningar som är värdefulla för fortsatta projektet.
Sammanställningen av enkätsvaren visar bland annat på följande:

  1. att fråga flickor om läkemedelsanvändning är ingen allmän rutin men behöver bli det
  2. att kunna identifiera/tidigt upptäcka svårt om inte frågan ställs från början att förskrivning sker ofta via läkare eller via flickors egna kontakter, Internet m m
  3. att flickor medicinerar för oro, ångest, sömnproblem, socialt, annat och det mesta som gör ont att många flickor har pågående medicinering utan parallell samtalskontakt
  4. att flickor själva sällan tar upp sina egna eller kamraters bruk/missbruk av läkemedel
  5. att personalen inte vet om flickor blandar läkemedel och andra preparat men de flesta tror att det är ganska vanligt med olika preparat bland flickorna
  6. att det är mycket vanligt med att flickor ”laborerar” med olika preparat som ”vardagsmedicinering” : ”ja Alvedon, Ipren, Panodil, Johannesört, nässpray, naturläkemedel, vätskedrivande, renande, viktminskning, hemoroidsalvor, en del är beroende av läkemedel, mycket vanligt”
  7. att det pratas lite/om ö h t om läkemedel i arbetsgrupper kollegor emellan att personalen märkt ökningen och en mera tillåtande syn på flickors medicinering och att ta olika preparat uppfattas som ”normalt” och naturligt av många flickor, samt
  8. att de svarande uttrycker ett stort behov av utbildningsinsatser och ökad kunskap i läkemedelsfrågorna.

Översikten över enkätsvaren redovisas i medföljande powerpointpresentation ”Stockholm 080418”.
Projektet ”Flickor/unga kvinnor och läkemedel 2. fortsätter 2008/2009.
För projektet, del 1.
Leena Haraké
Kanslichef
KSAN
08/101051
mail: leena.harake@ksan.se